Den nya trenden
Och så var det dags för en blogg.
Det första inlägget är dömt till att bli misslyckat, så jag ignorerar helt enkelt att det är det första och jag tycker att ni borde göra detsamma.
Och för att inviga denna blogg (nu påpekade jag återigen att det är första inlägget, men bortse från detta) börjar jag självklart med att skriva om den nya trenden, det nya rosa, det mest hypade och så vidare. Barn.
Det började (eller snarare fortsatte) med att både Nicole Richie och Christina Aguilera födde sina barn i fredags. Att Nicole Richie överhuvudtaget lyckades bli gravid och förbli det hela vägen ut är för mig fortfarande ett mysterium. Hur mycket väger människan liksom? Men hursomhelst. Veckan fortsatte med att Carolina Gynnings program, "I huvudet på Gynning" (älska programmet och Carolina för övrigt), hade premiär och temat var, inte allför oväntat, just barn.
Barnhysterin, om man får lov att kalla det så, resulterade i dagens samtalsämne i bamba. Jag, Maria och Siri diskuterade livligt allt från graviditet till födsel till barns stresstålighet (of course, eftersom stress hos barn är det enda som cirkulerar runt i min hjärna för tillfället) och drog väl tillslut slutsatsen att man borde skjuta upp det där några år. Bara tanken på smärtan av att föda barn fick mig att rysa och trots att jag någon gång definitivt vill ha barn, så är jag inte redo att haka på barntrenden riktigt än.
Nu ska jag försöka sova, börjar åtta imorgon med min första körkortsteorilektion. Segt. Men tur att jag har Maria som sällskap iallafall, det är vi två och partyfria torsdagar numera. Ganska bra, åtminstone extremt ekonomiskt och ekonomi är något som inte står så bra till när det gäller mig just nu.
Hursomhelst, uppdaterar bloggen imorgon så jag kommer igång på riktigt!
Sov gott, dröm om mig

Jag letade efter en passande bild på Nicole Richie
och hittade till min förvåning denna. Vad gör hon med
cigaretten i handen? Är det jag som har varit totalt
borta, eller har den här bilden inte publicerats i nån
tidning? (Jag är ju trots allt en ganska flitig
skvallertidningsläsare...)
ja, barn alltså. jag tror att det var i torsdags som jag såg en tjej i våran skola med en jättekula på magen, min första reaktion var WAHT? alltså seriöst, hon går i ettan eller tvåan ovh där står hon med en kula på magen, redo att föda vilken sekund som helst. jag var i chock. då säger någon att det var en kul grej som en av klasserna på skolan (då hennes) hade gjort för att det var kul. nej jag blev faktiskt upprörd och tänkte mer på om jag själv skulle vara i den situationen. att vara med barn. nej, tack jag håller med dig. jag väntar.
inget är som man tror.