Dag 2 nu då.

Jag kan inte prata. Eller jo, jag kan prata och man hör vad jag säger, men det gör så jävla ont när jag gör det. Nu har själva hålet börjat göra ont, vilket jag inte hade räknat med. Av någon anledning trodde jag att det var tungan som skulle göra ont och inte hålet. Men det gör det. Det svider varje gång jag pratar eftersom jag då rör smycket.
Tungan i sig är lika svullen som den var igår, så det har ju inte förvärrats iallafall.

Grejen är att det här kan jag helt klart stå ut med. Det gör inte ont överhuvudtaget när jag har tungan stilla och sålänge jag inte pratar eller äter så är den ju stilla.

Att jag inte kan äta känns inte så jobbigt heller, än sålänge. Det har ju trots allt gått mindre än ett dygn, haha. Men jag kommer nog kunna stå ut, jag måste stå ut. Och dessutom har jag min beslutsamhet om att få bort sockerberoendet som pushar på mig. Så soppa it is. Jag ska nog försöka få i mig lite yoghurt till frukost snart.

Jag har för övrigt gjort koksaltslösning som ska vara bra för irriterande piercingar men är också bra för läkningen (det var något om att blodet kommer upp till såret snabbare och påskyndar läkningen eller nåt liknande). Så det ska jag skölja med snart tänkte jag.

Jag skriver lite senare idag också om hur läget är. Jag hoppas att det förblir såhär... Pussen